Feed on
Posts
Comments

Jag blir rädd och gör såhär för att få bli arg och osäker helt befogat

kanske för att du ska bli irriterad och osäker på mig så jag kan få bli irriterad och osäker på dig utan att det ser ut som mitt fel eller att min rädsla för att saker ska bli för bra lyser igenom…

Min hjärna är duktig på att inte bara spela folk runt omkring mig spratt utan även mig själv, jag ser sällan igenom sådant innan skadan redan är skedd.

Kanske är det så… eller inte…

Kanske jag måste få vara arg eller känna mig orättvist behandlad och instängd för att kunna ta ett steg tillbaka igen utan att behöva ge en utförlig förklaring till mig själv när egentligen kanske alla glasklara anledningar börjar ta slut och jag börjar fundera på hur jag ska kunna motivera denna konstellation även i morgon?

Kanske jag är rädd för att saker börjar bli för bra och jag måste hitta nya fel eller försäkra mig om att alla mina tvivel inte bara är taget ur luften för att skydda mig själv så vi inte tar detta ett steg längre… Jag vet faktiskt inte :(

Jag ber om ursäkt för att jag reagerade… borde kanske tittat på datumet först innan jag yttrade mig, men det träffade ganska hårt… Dock är jag inte jättesäker på hur hårt längre… Äh det blir bara snurrigt nu…

Tryin to figure it out // Twisted mind

Fortsätt undra du

Du tror att du är ensam i världen

att ingen finns för dig, att du är och förblir ensam

men SER du?

Ser du något alls?

Eller är du för upptagen med att tycka synd om dig själv så din blick är för grumlig för att se oss? Eller mig? Så som jag är och finns?! Precis på det sättet jag lovat att jag ska vara?!

Har du stirrat dig så blind på något du vill ha så ingenting annat spelar någon roll eller någonsin kommer att vara nog för dig?

Kan du inte vara nöjd? Du har det du vill ha men kan inte se… Du har fastnat i ord du vill höra, är kedjad vid löften du vill få

så du ser ingenting

och mitt i allt detta tycker du synd om dig själv och känner dig som ett offer, någon som är ivägen och aldrig kommer att räcka till

sorgligt skulle jag vilja säga…

Det enda som egentligen fattas dig är ett erkännande, men måste du ha något som jag inte kan ge dig – bara för att DU anser att det är den absolut viktigaste detaljen i ett liv?

Jag hatar löften

jag avskyr krav

jag springer så fort jag hör bojorna rassla!

Är det så du vill ha det? Att jag försvinner, bara för att du MÅSTE ha en etikett på mig?

Jag kommer aldrig att bära den etiketten, jag kommer aldrig att lova något mer, jag vill inte känna mig fången eller kvävd…

Det är löftena och kraven som ger mig panik! Utan dom kan jag andas och våga stanna… Men är det så viktigt för dig att kalla mig DIN så kommer vi aldrig att ta oss vidare och slita av offermössan du satt på dig själv! Stackars dig!

Varför är aldrig någon nöjd?!

Working girl

Jorå så att här är vi nu igen…

Sitter på jobbet 4:e natten i rad nu, trivs som fisken i vattnet och funderar på att ta tag i cheferna ytterligare och be om en vik.rad. Man vet ju aldrig. Tjat brukar löna sig efter ett tag. 

Jobbade tydligen sista dagen på schema i söndags på Matrix. Helt utan förvarning har dom tagit bort mina pass och gett dom till någon annan som kommit tillbaka från mammaledighet (?!) eeh… Klantigt av dom att inte ens nämna det för mig ett tag innan så jag har tid att förbereda mig. Men det är deras problem, dom har redan ringt 2 ggr och bett om att jag ska komma in och jobba. Men varför ska jag ställa upp när dom beter sig som dom gör? Så känner jag iaf.  Jävla klantigt av dom! Men men, jag sa nej i måndags men tänkte att jag ställer upp på lördag, det är ju ändå lite mer pengar på helgen, men slavar för ynka 100 kr/h på en måndag när dom behandlar mig som skit det har jag ingen lust med just nuiaf. Får se om ilskan lägger sig. Dom borde vara rädda om mig.

Nu blir det att knata upp till ICA i Brandbergen och prata med dom, se om dom kan ha något intressant, annars går jag vidare till ICA Maxi och Coop, dom behöver ju alltid folk (iaf vikarier). Jobba måste jag ju göra och endast nätter på Ankaret ger ju inte överdrivet mycket på kontot eftersom det är så få. Jag har ju gjort 3-5 nätter i månaden och det är väl bra men det räcker inte. Det ger ju bara ca 6-8000 i månaden beroende på vilka nätter det är. Jag vill ju ha minst 10-12000 iaf för att gå lite mer än runt! Det var så perfekt med båda dom här jobben, 3-5 nätter på Ankaret och 2 dagar i veckan på Matrix var ju perfekt. Fan  alltså, men å andra sidan så har jag ju inte svårt att få jobb så det är väl bara att slänga på sig säljkappan och bege sig ut i vimlet!

Var på Medeltidsmuseet med barnen idag på dagen (läs: igår) A och T tyckte det var skitkul men mina grabbar tyckte det gav noll och ingenting för dom koncentrerade sig på att vara sura för min pappa följde med och gav A & T lite uppmärksamhet. Suck för denna svartsjuka. Men men, när vi kom till McDonald’s så la det sig och alla var glada :) skönt! Dom var säkert bara hungriga… Mätta barn är glada barn!

Nu ska jag slänga mig i en av fotöljerna där ute och leka med telefonen istället! Bye!

Faktiskt så…

…vill jag något men jag är rädd…

Vad händer om det blir galet?

Om allt blir fel går det inte att rätta till…

Det är ett livsavgörande beslut och en stor längtan i mig, det finns för mycket tänk om i vägen!! Tror inte det går att fundera på detta, antingen gör man det bästa av det eller så gör man ingenting alls… Men då kvarstår fortfarande – tänk om!

Utgångspunkten är ju inte den ultimata direkt…

Men om man nu gör slag i saken så står man ju där ändå, utan att kunna ta det tillbaka.

Vara och göra

Du finns och du lever, du tar beslut och livet vänder igen och igen. Ingen kan ta det ifrån dig. När ett beslut blir fel eller får jobbiga konsekvenser så tar man nya beslut och man är en erfarenhet rikare. Förhoppningsvis tar man inte ett steg i samma riktning igen. Det finns dock dom som gör korkade saker gång på gång och aldrig riktigt kommer till insikt. Jag kan försöka vägleda och ge något av mig själv, hoppas att personen i fråga tar det till sig, men sällan blir det förändring. Det finns personer som inte kommer att lyssna, dom är insnöade i sina rutiner, dom förstår inte konsekvenserna av sitt handlande och dom känner sig trygga i misären. Dessa människor vill inte ha förändring egentligen. Varför lägga ner tid? Jag bryr mig bara om de som står mig nära och de som faktiskt uppskattar mig. Jag ger och tar råd. Jag ser min egen del i saker men jag kommer aldrig att försöka jaga någon som inte vill förändras. Jag kommer aldrig att lägga ner energi mer än en gång på någon som inte växer och reser sig med hjälpen personen i fråga får.

Jag har sagt upp kontakten med många som jag ser igenom, de personer som jag försökt förstå. Det finns många som slukat den energin jag försökt ge men aldrig givit något tillbaka. Dessa är ute ur mitt liv. Jag vill ge men också få, jag kommer aldrig att ställa upp mer än en gång på någon som motarbetar mig. Detta blir var och en varse, kanske inte direkt men det märker dom med tiden. Jag behöver ingen som är dålig för mig. Jag behöver någon som är bra mot mig och får mig att vilja vara en bättre människa, vare sig det handlar om vänskap, kärlek eller bara ytliga bekantskaper. Jag kommer aldrig att lägga ner tid på någon som inte vill ge mig något tillbaka. Nu pratar jag inte om materiella saker eller att personen är skyldig mig en tjänst för att jag ställt upp. Jag pratar om reaktionen, mottagandet och kärleken man känner när man bidragit på något sätt och man ser att det är uppskattat, genuint uppskattat. DET är vad som ger mig energi. DET är vad som får mig att vilja ge igen och igen. Möjligheten att få se ansiktsuttrycket eller blicken från någon som blir glad eller lättad pga något jag sagt eller gjort. Då är det värt det.

Ingenting annat betyder något. Jag gör det jag kan, jag kommer att fortsätta göra det jag kan på det sättet just jag kan.

2012

Ja, nytt år, nya möjligheter. Varje dag är visserligen en ny dag men varje årsskifte känns som en start på ett nytt liv! Man har liksom möjligheten att göra något drastiskt, lägga upp lite mer långsiktiga planer och faktiskt göra något.

Jag ska bli bättre på en massa saker:

*Spendera mer tid med barnen.

*Sluta skrika när jag blir arg.

*Sätta upp väggen i Andzelos rum.

*Bada med barnen varje onsdag.

*Sola en gång i veckan så jag slipper se ut som ett lik.

*Dra ner på ciggen (observera dra ner – inte sluta).

*Få bättre koll på ekonomin.

*Åka på semester med alla barn och B.

Det kan bara bli bättre detta år. Många saker ska ordnas och fixas. Planer ska göras. Jag ska se till så detta blir ett minnesvärt år, det finns en liten längtan i mig som kan bli verklighet om jag funderar lite mer på det.

Jag tar tag i saker!

Redigera bilder

N & R:s fina ungar! Jag har lekt lite med korten jag tagit under dagarna som gått ;)

Stötenmys

Det är så underbart här uppe! Är glad att vi faktiskt tog oss råd att åka med! Barnen har det kanon, det som är sorgligt är att B:s barn var tvugna att åka hem mitt i allt :( för att deras mamma ansåg att det ”var hennes vecka och då ska dom vara där, punkt slut”. Trots att hon vetat om den här resan i över 3 månader, kallar hon det dålig planering av B inför sina barn och sen bett sin pappa boka kryssning 2 veckor innan vi åkte… Tydligen kunde hon inte unna barnen detta, vilket är sorgligt för dom var jätteledsna att behöva lämna det här. Hoppas iaf att dom får kanonkul på kryssningen! Även om deras mamma inte kan unna barnen en resa med oss (för att en del av den hamnade på hennes vecka) så unnar vi dom en riktigt härlig kryssning med andra sidan av släkten!

Alla barnen blev kanonduktiga på att åka skidor! Dom har myst i bastun, skålat kallvatten i vinglas och känt sig exklusiva i jacuzzin! Vi har det verkligen helt underbart. Tråkigt att dom andra 3 hjärtisarna åkte hem. Andzelo var jätteledsen i morse för han inte hann säga hek då och dom glömde göra det igår kväll. Men men det är bara en vecka kvar sen kommer dom till oss igen.

Tänkte dela med mig av lite fina foton, jag har tagit fler än 1000 st redan, endast 4 dagar in i perioden.

(B) (Andzelo) (B&T) (D) (A) (T) (Antonio)

Jorå

Då var försäkringar tecknade på B & L:s barn nu, jag åker fan inte till fjällen med oförsäkrade barn! Never! Så nu kan dom bryta en massa ben i backen! Whoop, whoop! (Peppar, peppar ta i trä)

Tjoho jullov

Nu har alla barn lov! Skolan avklarad för denna termin och dom får sova hur länge dom vill, det blir en lång resa i morgon så tidig kväll är planerad, ska bli så mysigt och barnen tjatar som galningar och vill att det ska bli i morgon redan nu! Jag med! Längtar så in o bomben!

Nu är alla ytterkläder framlagda och de som varit borta är nu hittade också, Andzelo, Antonio och A:s täckbyxor, T:s overall, D behöver nytt av allt för han har tydligen inget sådant. Går fortfarande i gympaskor (?!) svårt att hitta i den storleken dock, får se hur mycket vi blir tvungna att springa runt. Väskorna ska packas nu snart, innan dess ska jag hänga, tvätta och hänga ytterligare en tvätt. Allt ska plockas undan och ställas i ordning.

Jag  och A har skrivit ett ton julkort som ska iväg idag om dom ens ska ha en liten chans att hinna fram till jul! A springer/krälar nu runt här och ser ut som en fé med en godisstav och ska förvandla allt till chokladtomtar haha! Jäkla tjafsmaja, hon är nog inte mycket äldre än 1,5-2 år just nu (annars 10), pratar något som ibland kan liknas vid 2-ordsmeningar och låter mest ”Oooo” det verkar för tillfället vara ett av dom få ord hon kan säga och chokladtomte förstås. Sen vill hon rapas och sova middag! Ska nog låta henne göra det, blir lugnast så tror jag haha! Tur att Antonio hade ett gäng chokladtomtar som han kom med för att försöka få tyst på henne, det funkar så länge hon har en i munnen! Hon försöker även få plats i ett av köksskåpen men jag vet inte riktigt hur bra det går för henne, ser lite problematiskt ut! ”JAG VILL HA CHOKLADTOMTEEEEEEEEE” är det enda vi hör och har hört i drygt en timme nu. Vill hon vara liten får hon vara det :)

Jaja, annars är det lugnt, pojkarna sitter framför datorn nu sen en stund!

Blir iväg till Ica Maxi senare med R & N för att handla det återstående till resan, det får stå kvar i bilen sen över natten så det håller sig kallt och man slipper bära upp och ner, in och ut. Nu ska jag ta en cigg innan det börjar bli dags att sätta fart ordentligt här!

God Jul alla fina <3

Akutenbesök

När jag står i kassan på jobbet ringer dom från fritids och talar om att Antonio ramlat och gjort illa handleden så jag fick springa därifrån och se till att komma in till akuten med honom för att fastställa att det inte var några frakturer eller sprickor. Jag som inte ens NÅGONSIN har telefonen på jobbet, allra minst svarar i den när jag står i kassan! Snacka om att mammahjärtat bara vet ibland! Jag är glad att jag hade telefonen i fickan och jag är glad att jag tog upp den och svarade, och jag är superglad över att dom efter 4 timmars väntande och en röntgen inte hittade något ont <3

Nu ska jag sova!

Väntar…

…på att få gå till bussen som tar mig till jobbet!

Jag satt och fyllde i alla ansökningar till killarna igår till STREETDANCE!! Woop wooop! Dom får börja i Jordbro United istället, dom är lite grymmare där än på Funky Kids, det var inte riktigt vad mina grabbar hade förväntat sig! Så nu vill T också gå och nu är allt ifyllt och klart, även skickat. Får se vad det blir för tider och dylikt nästa termin, det drar iaf igång den 30:e Januari igen. Spännande! Instruktören ska tydligen vara väldigt pedagogisk och duktig med barn, när jag var in och kollade på hemsidan så såg jag att hon har en hel del utbildningar i pedagogik osv, haft hand om utsatta barn osv och dansat i olika grupper även lärt ut länge. Känns tryggt. Det är hon som har just street-gruppen också! Kanon!

Ska bara ta tag i A:s ridning och anmälan osv. En kompis dotter vill också börja rida men kan inte eftersom hennes mamma är så otroligt allergisk så vi tänkte att hon kan rida med A och ha sina ridgrejer här hemma samt att hon duschar osv här innan hon åker hem igen efter varje lektion. Det går ju faktiskt att lösa så. Då får hon ju iaf möjlighet att göra det hon vill!

Näe nu går bussen snart,

see ya!

Dagarna går

och det har finally börjat snöa, nu är det dan före dan före dan före dan……… före dopparedan! Oj snart är det jul! Snart är det nytt år! Snart åker vi! Wooohoo! Barnen längtar som bara den, dom har förväntningar till tusen! Skidskola, hundsläde, kanske skotersafari, bio, tomte, julklappar, grilla marshmallows i brasan och allt som hör till!

I morse klev jag upp kl 6 och väckte barnen, skönt faktiskt att dom slapp stressa, det är ganska lagom tid, dom var klara redan 7.15 så dom gick lite tidigare! Uppföljningen på Prima för Antonio gick jättebra, han hade till och med gått upp ett par hekto i vikt och blodtrycket ser ut som det ska. Allt fint!

I morgon ska jag försöka hinna med en tripp till mormor innan vi ska ner till mamma och Micke för julmys! Tänkte att barnen får springa hem efter skolan så vi hinner. Småttingarna slutar runt 14 och D slutar redan kl 12 så vi åker tillsammans ner och B får komma efter jobbet direkt dit. lir en redig prommis från mormor till mamma! Vi kan ju inte åka så vi måste gå, inte riktigt vad jag har lust med i det här vädret men vad gör man? Bara att ta på sig ordentligt med kläder!

På Torsdag åker vi!!!! Läääängtar!

Helgen har varit okej förutom en hel jävla del med svartsjukedraman, jag orkar inte med sånt skit så vi får se vad som händer här framöver. Får se om jag pallar med det här över huvud taget. Jag måste kunna få vara mig själv utan att någon ska tycka och tänka om det. Dessutom vet alla människor var jag står så jag har inte fört någon bakom ljuset! Jag har alltid varit ärlig! Jag ska kunna röra mig fritt och prata och skämta om vad fan jag vill med vem fan jag vill, så enkelt är det. Jag har inget ansvar för vad andra känner eller tänker – Jag är Jag – låt mig vara det! TACK! Och ge fan i att få mig att se ut som en rutten idiot till alla andra också tack! Stå förihelvete för vad du är och din del i det hela så tar jag hand om min bit! Jag har inte gjort nåt fel, tänker inte ta en massa skit! Det är så jävla synd om alla runt omkring här! Blir så less på folk som inte kan ta eget ansvar! JAG HAR TAGIT MIN DEL – Jag har varit ärlig från dag 1!

______________________________________________________

Mötet vi hade hos familjeterapeuterna gick väl sådär, känns inte som att vi kom någonstans alls, men jag känner att om ingen anser att jag ska vara en del i samarbetet så släpper jag det där. Funderar på att inte gå med nåt mer. Det är väl som dom säger att L och B behöver lösa sina konflikter först och då får det väl vara så. Verkar inte som att någon alls runt omkring tycker att det är viktigt att även jag ingår i det samarbetet trots att jag ska engagera mig i barnen 24/7, 50% av deras liv, alltså 100% av den tiden dom är här. Men men, är det så så får det väl vara så, jag får väl ta reda på det jag behöver på egen hand. För skiter i ungarna gör jag då inte! Kommer aldrig hända, hur jävla mycket andra människor än verkar vilja att det ska vara så. Nope! För mig har alltid barnen kommit i första hand och jag gör det jag kan för dom, så alla andra kan stoppa upp sin skit i arslet igen för i mina ögon har det aldrig funnits någon viktigare än barnen!

Andra kan skylla på smärtor och dåligt mående om dom inte orkar, jag skiter i. Jag har också problem, jag har också krämpor. Även jag har dåliga dagar, jag kan också bli sjuk, men det spelar ingen roll för barnen går fortfarande först – det är inte deras problem! Deras liv ska fortfarande fungera även om inte de vuxnas gör det! Dom ska fortfarande ha mat på bordet och rena kläder på kroppen – vare sig jag ligger och spyr eller har ont i lederna, dom behöver fortfarande göra sina läxor, dom behöver fortfarande stöd och hjälp, dom behöver fortafarande någon som ser till att dom gör det dom ska! Det har aldirg spelat någon roll och kommer aldrig göra det om jag hellre skulle ligga i sängen för att jag knappt kommer upp pga ryggen eller lederna, eller om jag är magsjuk eller om jag inte har sovit på 2 veckor! BARNEN SKA FORTFARANDE HA SITT! Och den som säger att man bara är så bra som man orkar vara – HÅLL KÄFT – MAN KAN ALLTID BLI BÄTTRE! Man kan alltid testa kliva ur sig själv och sätta andra i första rummet! Man kan alltid skaka fram lite extra energi, man har alltid lite tid extra över till någon, det finns alltid mer att krama ur sig själv – tänk om folk som uttrycker sig på det viset skulle sluta tänka på sig själva så skulle barnen få det dom behöver och lite till!

För när det kommer till kritan så har vi så mycket mer än många andra – hur fan tar dom sig igenom dagarna? Dom som har det värre? Har ni tänkt på det någon gång? Det finns folk som lever på gatan – i Sverige inte fan går dom och klagar på att dom har lite ont här och var, det finns mammor som är rullstolsbundna och så fysiskt mer handikappade än någon av er som klarar saker och inte skyller på att det är jobbigt idag!  Jag skulle lätt sälja min kropp om det innebar den sista utvägen för att ge mina barn det dom behöver – för JAG spelar ingen roll – det är BARNEN som spelar roll!

Visst ska jag som mamma må bra för att mina barn ska kunna må bra – men OM mina barn mår bra så mår jag bra – om jag gör mitt yttersta för att mina barn ska må bra så har jag lyckats! Det finns många som gömmer sig bakom sina jävla diagoser och sjukdomar – jag har själv egna problem men jag springer inte runt och gnäller om det för att slippa sitta med barnen när dom gör sina läxor, eller för att få barnens medlidande. Mina ungar ska inte behöva dra mitt lass! Det är JAG som är mamma till mina barn, det är JAG som valt att sätta dom till världen och det är då också JAG som ska se till att dom får det dom behöver! Enklare än så blir det inte!

Men nog om det – PÅ TORSDAG ÅKER VI!

Stöten here we come <3

Tankar om längtan

Är det verkligen på riktigt eller bara för stunden,

längtar jag verkligen så mycket så jag vill göra det till verklighet?

Ena dagen kan jag ju känna att det blir för mycket,

att det inte är för mig

men sen kommer det smygande som en otroligt stark längtan

nästan som ett begär

ska vi göra slag i saken?

Jag sviktar…

Men ändå gör jag inte det på något sätt!

Ändå på något sätt är jag helt säker och helt tillfreds med tanken…

Jag vill!

En annan jag

Mitt barn är en annan jag. Varför skulle jag bemöta henne på ett annat sätt än jag vill bemöta vuxna människor? Varför skulle jag bemöta henne på ett annat sätt än jag själv vill bli bemött?

http://petrakrantzlindgren.wordpress.com

Straff – maktmissbruk??

Barnen har totalt dataförbud idag efter tjafset igår och jag har hållit fast vid det. Brukar få dåligt samvete och släppa tidigare än tänkt. Jag är inge bra på att straffa, men ska man verkligen göra det då? Straffa låter så hemskt. Att ge konsekvenser är ju bra men är inte själva tjafset en konsekvens av deras beteende då? Är det inte en tillräcklig konsekvens att jag reagerar, blir arg och visar att det dom just gjort inte är okej, tänker jag? Barnen är väl inga djur som ska veta sin plats, dom har ju lika stor rätt att vara irriterade och gnälliga som vuxna. Dom har precis samma rätt att uttrycka sitt missnöje som jag, vi är ju inget högre stående väsen än våra barn! Det är ju mina medmänniskor och inte några jag ska få ”pli” på. Ger jag mig själv förbud när jag beter mig illa? För gud vete att jag beter mig illa ibland!

För barnen visar ju ånger och är medvetna om att dom gör någon orätt även utan straff. Precis som jag och alla andra ”normala” människor. Är straff en okej konsekvens av någons beteende? Skulle jag förbjuda min sambo att titta på tv om han inte borstar tänderna i tid? nej för jag talar inte ens om för min sambo NÄR han ska borsta tänderna.

Det är svårt att veta om man gör rätt eller fel, men när jag ser på mina barn och hur dom är som personer så är jag ganska övertygad om att jag måste gjort någonting rätt. Dom är ju underbara små varelser med alla de egenskaper som en person behöver ha för att kunna titulera sig medmänniska. Jag antar att ”straff” är något jag själv anser som maktmissbruk! Kan man inte bara förklara för barnen – ”om du gör sådär, blir det såhär och det är konsekvensen av ditt beteende”

Tänk att vara förälder är det absolut svåraste jobbet någon kan ha. Vi formar små människor och vi måste göra rätt! Inte så konstigt att vi vuxna får en släng av dålig självkänsla ibland och ifrågasätter oss själva.

Anser någon här att straff är bra och kan hjälpa till??

Do you deserve me?

”I’m selfish, impatient, and a little insecure. I make mistakes, I’m out of control, and at times hard to handle. But if you can’t handle me at my worst, then you sure as hell don’t deserve me at my best.”

Fjällen

Nu är det bara ganska precis en vecka kvar tills vi åker norrut!

Tvättar ihjäl mig nu för att ha allt klart tills vi drar. Ska ha 3 ombyten till varje barn och 2 till oss vuxna, mer behövs inte eftersom vi råkar ha tvättmaskin i stugan. Kanon! Måste fixa täckbyxor till D, B och Andzelo denna vecka. N & R hade extra hemma, jag tänkte ringa och dubbelkolla om det gick bra att vi lånade eller köpte. Måste ju ordna allt. Vi har lite mindre pengar med oss än vi tänkt från början men bensinen behöver vi inte lägga ut eftersom vi har firmakortet som dras i Januari istället. Det är skönt. Sen är det handlingen som är viktig, vi måste dra iväg tillsammans alla och handla upp allt vi behöver. Jag måste över till N i veckan och göra en inköpslista. I morgon är det jobb som gäller, samma lördag och söndag. Vi ska ut på lördag så jag kommer antagligen inte vara ritkigt fit for fight på söndag på jobbet men det ordnar sig ändå! En dag klarar jag!

Hoppas att jag får jobba mer på Ankaret i nästa vecka så jag får in lite mer timmar till Januarilönen. Har varit borta en del från butiken nu så jag behöver ganska mycket extrapengar. Ang jobbet så har jag planer på att söka till ICA här i Brandbergen. Jag ska ringa dom och lämna min CV så får vi se vad dom säger, det är närmre hem och jag får mycket bättre betalt. Det är ju ett helt annorlunda OB-system och lönesättning. Dom har ju kollektivavtal till skillnad från Matrix. Jag känner att jag skulle behöva lite närmre hem, lite bättre tider, lite mer jobb och lite bättre betalt. Det skulle nog få mig mer motiverad. Jag skulle dessutom inte behöva något busskort eftersom jag sällan kommer att vara tvungen att åka någonstans vilket ger mindre utgifter.

Det är så jäkla skönt att lillebror äntligen börjat fixa det praktiska. Så han kommer på fötter. Lämnade in ansökan igår till soc så han får lite stålar innan jul nu. Hoppas dom inte saknar något nu bara. Funderar på att åka förbi med honom igen nu så han kan lämna in intyget från arbetsförmedlingen och visa att han ska medverka i infomötet för ungdomar på månndag. Vi ordnade nytt leg osv till honom igår också, fan ta honom om han tappar bort det nu! Jag funtar på att han ska få Andzelos telefon sen eller om vi ska köpa en ny i julklapp till honom så det går att få tag i honom igen. En plånbok så han håller reda på sina grejer skulle vara bra också! Suck :) Slarviga lillebror. Det finns tydligen ungdomslägenheter som han kanske ska kunna få rätt till här i krokarna, det ska vi ta reda på. Han har ju varit här till och från några dagar åt gången i dryga 2 månader nu och det börjar bli dags att ta tag i alla måsten nu!

Men allt ordnar sig!

I finally realized

I know now what you need.

A hug,

with a rope,

around your neck,

and maybe a push…

Tankar och funderingar

Jag har tänkt lite…

Funderat, tänkt och funderat…

Kanske det skulle vara bäst, kanske inte, man vet ju aldrig något förrns man testat eller hur?

Innan man verkligen sitter där så vet man och hur vågar man ta ett sånt stort steg utan att veta innan?

Det är ett ganska avgörande steg.

Men det kan bli kanon med tanke på arrangemanget. Det kan ju iofs gå åt helvete också…

Hmm… tål att tänkas på lite till!

Nu en cigg!

« Newer Posts - Older Posts »

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu