Antonio kommer hem från skolan och är rabiat men ändå på ett sansat sätt… Klantigare än vanligt dock!
Det börjar med att han sätter sig vid datorn, där står det tydligen ett glas som han råkar välta så det går sönder, sen ska han ta mjölk och får inte upp mjölkförpackningen, varpå han uttalar en rad svordomar riktat mot mjölkpaketet. Han kommer ut till mig, ber mig hjälpa honom och jag öppnar mjölken, han tar mjölkpaketet och slår till det så han spiller över mig. Han får torka upp och går ut i köket, häller upp och gör oboy till sig själv. Sen sätter han sig vid datorn igen. Efter ett tag hör jag hur han börjar gorma där inne åt datorn som tydligen laggar, när han inte får respons börjar han gapa på min bror som sitter mitt emot honom och klaga på att han skulle vara orsaken till att datorn laggar. Efter ett tag lugnar han ner sig. Kommer ut i vardagsrummet och hör en låt på radion som han vill att vi ska hjälpa honom ta fram på www.youtube.com, jag talar om för honom vad låten heter men det är inte nog så jag länkar till låten på hans facebook, han kravlar runt i sofan, på B, och helt utan förvarning får B en örfil ?! öööh…
Så nu ligger Antonio i sängen och hatar sin mamma över allt på jorden! Vad är det som händer, han som inte slagits på år och dar!!! Vet inte om vi kanske måste ändra den här medicineringen alltså. Det var visserligen ingen hård smäll, (eller kanske inte ens något som går att klassas som smäll över huvud taget) men alltså hans sätt idag har inte varit nådigt, inget utbrott eller nåt men helt otroligt löjligt obstinat har han varit. Eller så testar han väl våra gränser. Ingen aning, i sängen lär han iaf ligga ett bra tag!