Varför fega ur med något alls egentligen?
Varför ha en massa livlinor – detta är väl inget spel? Vem vill bli miljonär-realityshow – life is one big show som redan bestäms av någon som drar i trådarna… eller?
Varför bry sig om vad som händer i morgon när det egentligen bara är vi som kan bestämma hur vi vill att det ska se ut?
Varför vänta? Vad ska vi vänta på? Vad är vi rädda för?
Kör ba, kör! Det är ju vi som lägger pusslet och därmed endast vi som kan avgöra vilka vägar vi ska ta – snirkelstigen där ———> eller raka vägen där ——–> för att till slut ändå nå samma mål?
- It’s your call!
- I’m all-in!